Enligt FN:s uppskattningar dödades omkring 50 000 kvinnor och flickor i världen under 2024 av en intim partner eller familjemedlem. WHO konstaterar att partnervåldet globalt minskat med bara omkring 0,2 procent per år de senaste två decennierna.
- Nästan en kvinna eller flicka dödas var tionde minut av en partner eller familjemedlem. Det här är inte isolerade tragedier utan det är den yttersta konsekvensen av ett strukturellt och könsrelaterat våld som vi ännu inte har lyckats stoppa. Då måste vi våga skärpa våra verktyg och vår lagstiftning, säger Svenska Kvinnoförbundets vice ordförande Ellinor Juth.
Även i Finland är läget akut. Under de första tio veckorna av 2026 dödades sju kvinnor i Finland – alla av en man som stått dem nära. Det är sju liv som borde ha fått fortsätta.
- Kvinnor dödas för att de är kvinnor. Det måste också synas i lagstiftningen. Ett erkännande av kvinnomord som ett särskilt brott är en tydlig markering om att könsrelaterade motiv tas på allvar. När kvinnomord inte definieras särskilt riskerar de könsrelaterade motiven att suddas ut i statistiken. Genom att aktivt följa upp kan vi också göra effektivt förebyggande arbete, säger Juth.
I Europa har frågan samtidigt tagit steg framåt. I december i fjol beslutade Italiens parlament att införa femicid som en särskild brottsrubricering. Den italienska lagstiftningen omfattar mord på kvinnor som motiveras av bland annat hat, diskriminering, dominans och kontroll – alltså att kvinnan dödas för att hon är kvinna – och innebär att den som döms för femicid ska dömas till livstids fängelse.
- Flera EU-länder har redan tagit steget. Vi vill att Finland ska vara en del av den utveckling som stärker skyddet för kvinnor, säger Juth.
Förbundsstyrelsen föreslår att Finland bereder lagstiftning om femicid och inför offentlig, systematisk statistik över kvinnomord och dödligt partnervåld – inklusive relationen mellan offer och gärningsperson samt tidigare anmälningar och skyddsåtgärder.
Ellinor Juth betonar att lagstiftning måste följas av konkreta verktyg som fungerar i vardagen. Besöksförbud behöver hanteras skyndsamt och följas upp på riktigt. Elektronisk övervakning ska kunna användas när riskerna är höga, och brott mot besöksförbud måste leda till mer effektiva påföljder. Polisen behöver tid och resurser för grundliga riskbedömningar, och skyddshem, Seri-stödcenter och annat lågtröskelstöd måste finnas att nå när hjälpen behövs som mest.
– Bakom varje siffra finns ett liv som kunde ha räddats. Men en brottsrubricering räcker inte – reformen måste följas av verktyg för att förebygga våldet, från riskbedömning till resurser till skyddshem och Seri-stödcenter, säger Juth.
Ellinor Juth, vice ordförande
Svenska Kvinnoförbundet

