- Fördubblingen av sexuellt våld i konflikter är ett globalt nödläge. Det är en av vår tids mest brutala kränkningar av mänskliga rättigheter och den måste mötas med handling, säger Ellinor Juth.
FN:s senaste rapport visar att våldtäkter och sexuellt våld används som vapen i krig, tortyr, terrorism och politisk förföljelse. Kvinnor och flickor utgör majoriteten av offren - men också män, pojkar, personer ur minoritetsgrupper och människor med funktionsnedsättning drabbas.
Många av attackerna åtföljs av extremt fysiskt våld, avrättningar och tvångsfördrivningar. Förövarna är både statliga och icke-statliga aktörer, och FN listar i sin rapport över 60 grupper och stater som ansvariga för mönster av sexuellt våld.
- När sexuellt våld används som vapen i krig är det inte bara ett angrepp på individen utan ett angrepp på mänskligheten. Världssamfundet måste svara med samma beslutsamhet som vid andra globala hot, säger Juth.
Rapporten varnar också för en oroande ökning av sexuellt våld i fängelser och förvar, där det används som tortyr, förnedring och för att pressa fram information. Samtidigt försvåras situationen ytterligare av att parter i konflikter blockerar humanitär hjälp, vilket hindrar överlevare från att få livsviktig vård.
- Vi behöver förebyggande åtgärder i fredsbyggande och konflikthantering, stöd och vård till överlevare - och vi måste se till att förövarna ställs till svars i internationella domstolar. Sexuellt våld får aldrig accepteras som en del av krigföring, understryker Juth.
Juth konstaterar att vi behöver fler kvinnliga fredsbevarare och kvinnor vid förhandlingsborden. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet slår fast att kvinnors deltagande är avgörande för hållbar fred men ändå är de fortfarande kraftigt underrepresenterade.
- Erfarenheter visar att fredsavtal blir mer hållbara när kvinnor deltar aktivt och när lokala kvinnonätverk inkluderas. Kvinnliga fredsbevarare bidrar dessutom till ökad trygghet för civila, underlättar rapportering av övergrepp och gör det lättare för överlevare att få stöd, säger Juth.
- Vi måste också samarbeta med lokala aktörer och kvinnonätverk, dessa nätverk spelar en avgörande roll i att dokumentera övergrepp, ge stöd till överlevare och skapa tryck för rättvisa och deras arbete måste få mer resurser och internationellt stöd, säger Juth.
Foto: Frida Lönnroos
