Årligen drabbas cirka 700 kvinnor i Finland av extremt graviditetsillamående, hyperemesis gravidarum (HG). Detta tillstånd kännetecknas av allvarligt illamående i kombination med kräkningar upp till tiotals gånger per dygn. HG är så pass allvarligt att kvinnan ofta behöver sjukhusvård snabbt för att inte riskera uttorkning eller andra problem som följer av diagnosen.
Redan det illamående som en majoritet drabbas av under de tidiga graviditetsveckorna är illa, men att gå med förlamande illamående i närmare 10 månader är påfrestande. För en del lättar illamåendet vid HG vid mitten av graviditeten men många dras med symtomen fram till förlossningen, ibland även en tid efter.
Att få rätt och tillräcklig vård kan vara utmanande och kvinnan kan ofta behöva vara sin egen främsta förespråkare för att tas på allvar av vården och samhället. Vårdpersonal har inte alltid tillräcklig kunskap om diagnosen och sjukdomsbilden vilket leder till att vårdåtgärder sätts in först när symtomen har blivit allvarliga och har stor påverkan på den gravida kvinnan. När man behöver vården som mest, främst för sin egen del men också med tanke på det ofödda barnet, vill man inte att vårdpersonalen förminskar symptomen och bortförklarar allvaret bakom diagnosen.
Hyperemesis gravidarum drabbar inte bara kvinnan som upplever symtomen utan också hennes närstående. Vissa kvinnor som drabbas av HG behöver sjukhusvård flera gånger under graviditeten. En graviditet ska vara fylld av förväntan och spänning inför ett nytt skede i livet, inte oro över om kvinnan med HG ska behöva vara sjukskriven och få sjukhusvård för uttorkning eller undernäring.
De två mediciner som finns tillgängliga i Finland och som motverkar symtomen av hyperemesis gravidarum hjälper tyvärr inte alla kvinnor som tar medicinen. Dessutom är dessa mediciner dyra och ingår inte i FPA:s högkostnadsskydd eller ersättningssystem för läkemedel.
Svenska Kvinnoförbundet i Korsholm anser att för att kvinnor med extremt graviditetsillamående ska bli tagna på allvar och få bättre vård behöver något göras. I nuläget finns ingen god medicinsk praxis rekommendation för behandlingen av HG. God medicinsk praxis-rekommendationerna är oberoende nationella behandlingsrekommendationer som baserar sig på evidensbaserade forskningsresultat. Dessutom behöver behandlingen göras tillgänglig för alla drabbade att använda oavsett socioekonomisk ställning.
Därför vill Svenska Kvinnoförbundet i Korsholm att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- Att hyperemesis gravidarum ska få en god medicinsk praxis rekommendation.
- Att tillgången till läkemedel mot hyperemesis gravidarum inte ska vara beroende av ekonomisk situation. Medicinering och vård av extremt graviditetsillamående skall ingå i högkostnadsskyddet och i ersättningssystemet för läkemedel.
Svenska Kvinnoförbundet i Korsholm r.f.
Förbundsstyrelsens svar:
Graviditet är inget sjukdomstillstånd, det är däremot hypermesis gravidarum (i folkmun endast hypermesis). Enligt Hypermeesi ry genomgår cirka 700 mammor (1,2 %) årligen hypermesis gravidarum. Det är en fysiologisk sjukdom som innebär allvarligt illamående som ofta kräver sjukhusvård, det är alltså inte frågan om vanligt graviditetsillamående.
Kännetecknande för hypermesis är att illamåendet i kombination med grova kräkningar blir så dominerande att den gravida inte klarar av vardagen, man isoleras och blir patient i sitt eget hem. Kräkningarna kan orsaka viktnedgång och förhindra tillräckligt närings- och vätskeintag med uttorkning som följd. Detta är en risk både för den gravida och för fostret.
Illamåendet börjar ofta tidigt i graviditeten och kan ibland fortsätta under hela graviditeten, eller så avtar det kring vecka 21. Det kan leda till komplikationer, exempelvis brist på näringsämnen, magsår och sår i matstrupen.
En person som lider av hypermesis blir inte alltid informerad av hälsovården om att hen har det. Från bekanta och vårdpersonal kan den gravida få ovetande och förminskande kommentarer, vilket sårar den gravida och får hen att förminska och ifrågasätta sitt tillstånd.
Vårdpersonal saknar ofta kunskap i diagnostisering av hyperemesis och förbiser ibland symptom som borde tas på största allvar. Det råder brist på kunskap om effektiv vård av hyperemesis och den främsta utmaningen vad gäller vården är att få en diagnos i tidigt skede då det ofta är som värst. Det kan också vara svårt att få dropp före det har eskalerat så långt att den gravida är uttorkad.
I dagens läge behöver den gravida vara beredd på att hyperemesis är ett mycket missförstått besvär och ibland behövs besök på många olika instanser före man får rätt sorts vård. Det vore ytterst viktigt att mamman får vård och tillräckligt stöd särskilt under det mest akuta, tidiga skedet av hyperemesis, men om mamman är i riktigt svagt skick orkar hen inte alltid kämpa för bättre vård.
Enligt Duodecim utarbetar Finska Läkarföreningen Duodecim och landets specialläkarföreningar nationella God medicinsk praxis -behandlingsrekommendationer vars syfte är att förbättra kvaliteten på vården och minska på behandlingsvariationer. Rekommendationerna är baserade på forskningsresultat. Teman för rekommendationer inom God medicinsk praxis-ledningsgruppen väljs främst baserat på förslag från specialistföreningar.
FPA:s söktjänst för läkemedel visar att de mediciner som används för att behandla hypermesis gravidarum inte är ersättningsbara, åtminstone inte för behandling av just hypermesis. Detta kan hindra vissa gravida från att ta emot medicinsk hjälp, om de inte har råd med medicinerna.
Svenska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse föreslår därför för årsmötet att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- Att kunskapen om hypermesis gravidarum bland vårdpersonal ökar samt att hyperemesis gravidarum ska få en god medicinsk praxis rekommendation.
- Att tillgången till läkemedel mot hyperemesis gravidarum inte ska vara beroende av ekonomisk situation. Medicinering och vård av extremt graviditetsillamående ska ingå i högkostnadsskyddet och i ersättningssystemet för läkemedel.
Årsmötets beslut:
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte beslöt att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- Att kunskapen om hypermesis gravidarum bland vårdpersonal ökar till exempel genom fortbildning samt att hyperemesis gravidarum ska få en god medicinsk praxis rekommendation.
- Att tillgången till läkemedel mot hyperemesis gravidarum inte ska vara beroende av ekonomisk situation. Medicinering och vård av extremt graviditetsillamående ska ingå i högkostnadsskyddet och i ersättningssystemet för läkemedel.
