Regeringens förslag på nedskärningar i plastikkirurgin inom den offentliga vården är oroväckande. I nuläget utförs plastikkirurgi inom den allmänna sjukvården enbart på remiss och av uttalat medicinska skäl. Den offentliga plastikkirurgin innefattar bröstförminskning av hälsoskäl, lymfom, korrigering av hängbuk och rekonstruktion av bröst då bröstvävnad som angripits av cancer har opererats bort, ibland även i preventivt syfte. Operationer vid hudcancer, brännskador, korrigering av ärr och fotsår hos diabetiker förekommer också. Livshotande fall inom plastikkirurgin utförs även alltid på den offentliga sidan. Enbart estetiska operationer finansieras inte med skattemedel.
Regeringen vill spara på flera områden inom vården i Finland. Detta ska bland annat göras genom att begränsa tjänsteutbudet inom den specialiserade sjukvården. Ett av de områden som riskerar nedskärningar är plastikkirurgin. Nedskärningar inom dessa tjänster inom den offentliga sektorn tvingar människor som behöver plastikkirurgiska ingrepp att söka vård inom den privata sektorn, något som inte alla har råd med.
Regeringens planerade åtgärder inom plastikkirurgin riktar sig särskilt mot vård som kvinnor och könsminoriteter behöver, vilket rubbar jämställdhet i rätten till vård. Plastikkirurgin ska behandlas på samma sätt som alla andra kirurgiska specialiteter. Genom att skära ner på dessa viktiga ingrepp inom den offentliga vården utsätter man människor för allvarliga hälsorisker och förvärrar deras lidande.
Därför vill Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- Att möjlighet till plastikkirurgi av medicinska skäl inom den offentliga vården måste fortgå som tidigare.
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs
Förbundsstyrelsens svar:
Plastikkirurgi är mycket mer än estetisk kirurgi, som ibland anses ha en tvetydig trovärdighet. Den offentliga vården gör inte estetiska plastikkirurgiska operationer i Finland, utan främst rekonstruktiva, reparativa och hälsofrämjande operationer. Bakom varje plastikkirurgiskt ingrepp som görs av den offentliga vården finns en sjukdom, och det finns klara nationella kriterier för dessa operationer som följs till punkt och pricka.
Ungefär 80 procent av de plastikkirurgiska operationerna inom den offentliga vården är bröstförminskningar och korrigering av hängbuk, dessa görs endast av medicinska skäl. Också operationer av skador från olyckor, så som brännskador, ansiktsskador, ärrbildning, nerv- och senskador, samt hudcancer och läpp-, käk- och gomspalt kan utföras av plastikkirurger.
Plastikkirurgin bör stå på samma linje med de andra kirurgiska specialiteterna i och med att alla specialiteterna jobbar för att främja hälsan och öka livskvaliteten. När man i Finland slutar utföra kirurgi som främjar livskvaliteten kommer vårt land att sluta vara en välfärdsstat.
Detta är också en jämställdhetsfråga; om plastikkirurgi och därmed också bröstförminskningarna i den offentliga vården förbjuds eller begränsas rejält så är det en betydande försämring av jämställdheten i Finland. Dessutom påverkar detta också jämlikheten då de som har det socioekonomiskt sämre ställt i landet blir helt utanför möjligheten till plastikkirurgiska ingrepp som den offentliga vården tidigare gjort, medan de mer välbärgade kan vända sig till den privata hälsovården.
Svenska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse föreslår för årsmötet att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- Att möjlighet till plastikkirurgi av medicinska skäl inom den offentliga vården måste fortgå som tidigare.
Årsmötets beslut:
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte beslöt att Svenska Kvinnoförbundet arbetar för:
- Att möjlighet till plastikkirurgi av medicinska skäl inom den offentliga vården måste fortgå.
